|
Det man oftast
ser av pestskråp (eller pestillensrot som den tidigare
kallades) är bladen. De liknar rabarberns blad och kan bli upp
till 1 m i diameter. På hösten vissnar de ner och man ser
inget mer av växten förrän till våren.
Tidigt, redan
i mars - april kommer de rödbruna blomstjälkarna (bilden)
upp ur marken. Det kan se ganska lustigt ut där de står
utströdda likt spelpjäser på ett bräde.
Blommorna sitter i täta klasar och det finns både han- och
honblommor på varje planta.
När
blomstjälken börjar vissna kommer bladen upp ur marken. De
är till en början små och ganska rynkiga men blir
till slut mycket stora. Man skulle kunna tro att det först
kommer upp en stjälk som sedan utvecklar blad, men så
är det inte. Det är själva bladet som kommer upp ur
jorden vilket även de kan se rätt så lustigt ut.
Pestskråp
växer på fuktiga ställen gärna i skogar, men
man kan även påträffa den vid skogsvägkanter.
Den finns även i närheten av gamla märgelgravar och i diken.
På
avstånd kan ett bestånd blommande pestskråp
lätt tas för en gles samling smala stubbar, men den
rödbruna färgen avslöjar den när man kommer närmare.
------
Blommande pestskråp
Kulla
Gunnarstorp, 15 april 2003 |
